Hur uppkom stockholmska
Ta anteckningar medan du tittar på TV-programmet, genom att svara på frågorna nedan. När du har sett klart programmet och tagit anteckningar så skriv en sammanhängande text där du svarar på frågorna.
- Vilka olika sorters stockholmska tar Fredrik Lindström upp i sitt program?
- Vad är riktig stockholmska enligt dig? Hur låter den och varför tror du att stockholmare pratar så?
- Varför pratade man tyska i Stockholm under medeltiden? Vilka andra språk har påverkat svenska och stockholmskan under historien?
- Varifrån kommer de stockholmska ändelserna?
- Pratar du stockholmska? Varför/varför inte?
- Är stockholmska kaxigt? Varför/varför inte?
Rikssvenska
- För benämningen på svensktalande personer bosatta i Sverige, se rikssvenskar.
Rikssvenska (eller standardsvenska) är den svenskaspråkliga varietet som, till skillnad från dialekter, inte kan kopplas till någon bestämd del av det svenska språkområdet.[1] Man kan tala om både ett skriftligt standardspråk och ett talat standardspråk.[2] Det förstnämnda är det enhetliga skriftspråk som först började växa fram under yngre fornsvensk tid,[3] och det senare är ett i relativt sen tid framvuxet talspråk som inte tydligt visar att talaren kommer från en viss region, och som ofta används i offentliga sammanhang, såsom i massmedia.
En personlig idiolekt som inte alls visar vilken region en person vuxit upp i existerar dock troligen endast i teorin.[1] Standardsvensktalande personer talar vanligen varieteter som brukar kallas ”regional standardsvenska”.[4] Men i formella sammanhang brukar man tala så nära standardspråket som möjligt. Man byter till exempel ut dialektala ord och talar närmare skriftbilden.[5]
Sverigesvenska
[redigera | redigera wikitext]Utanför Sverige används ordet rikssvenska för att beteckna de varianter av svenska
Stockholm dialects
Swedish variety of Stockholm
Stockholm dialects (Swedish: Stockholmska) are the forms of Swedish spoken in Stockholm. An exact definition encompassing its peculiarities fryst vatten hard to find, as a cosmopolitan culture and early adoption infers a great variety of international influences that are then spread to the rest of Sweden, and, as Stockholm fryst vatten a highly urbanized area, the dialects of huvudstaden are more likely to undergo rapid changes than dialects spoken in rural areas.
Some word endings are typical of huvudstaden dialects. When windmills were used they were given female names ending in -an. For instance a windmill owned by a Dutchman (holländare) would be called Holländskan ("Dutchwoman"). The -an ending was later adopted for other places. For instance, Kungsträdgården became Kungsan and bibliotek ("library") became bibblan.
Another ending is -is from Latin[1] although in practice it is used roughly as a diminutive or to add familiarity. Examples include Medis (Medborgarplatsen) or Rålis (Rålambshovsparken). Some of these words, such as dagis for daghem ("preschool"), have spread into colloquial Swedish in general.