Stor grå duva
Långstjärtsduva
Långstjärtsduva[2] (Oena capensis) är en mycket liten men långstjärtad duva.[3] Den förekommer huvudsakligen i Afrika, inklusive Madagaskar, men även på Arabiska halvön samt fåtaligt i södra i Israel och södra Jordanien. Arten är vida spridd och ökar i antal.
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Långstjärtsduvan är en endast sparvstor duva, 22 centimeter lång men där en stor del består av den mycket långa avsmalnade svarta stjärten. Både storlek och form leder tanken till undulat. Fjäderdräkten är huvudsakligen grå bortsett från den vita buken och kastanjebruna vingpennor som syns i flykten. Hanen har en gul och röd näbb samt svart ansikte, strupe och bröst. Honan saknar hanens svarta och näbben är helröd.[4]
Läte
[redigera | redigera wikitext]Långstjärtsduvan är relativt tystlåten. Sången är buktalaraktig och klagande i tonen, ett utdraget dovt hoande som ökar i tonhöjd och styrka. Det inleds och avslutas med en kort ton: "hu-huuoooooo-hu".[4]
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Långstjärtsduvan förekommer i Afrika söder om Sahara, västerut vidare till Arabiska halvön samt på Madagaskar. Den delas in i två u
Sorgduva
Sorgduva[2] (Streptopelia decipiens) är ett afrikanskfågel inom familjen duvor inom ordningen duvfåglar.[3]
Utseende samt läte
[redigera | redigera wikitext]Sorgduvan är enstaka rätt massiv och kraftig duva tillsammans med en kroppslängd på 31 centimeter. Den är blekbrun på rygg, vingar samt stjärt, huvudet är grått och undersidan rosa övergående i blekgrått på buken. I nacken syns enstaka vitkantad mörk fläck. Benen och enstaka bar fläck runt ögat är röda.[4]
I flykten syns svarta vingpennor. Den besitter även ordentligt med vitt i stjärten, vilket skiljer den ifrån den liknande men större arten rödögd duva (S. semitorquata). Lätet är en snabbt krrrrrrrr, oo-OO, oo.[4]
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Sorgduva förekommer i stora delar från Afrika söder om Sahara och delas in inom sex underarter med nästa utbredning:[3]
Arten besitter även observerats i Egypten.[5]
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Arten existerar vanlig alternativt mycket vanlig nära en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Den existerar rätt marklevande och ses ofta födosöka där, efter gräsfrön, säd och ytterligare vegetation. mot skillnad ifrån flera andra arter inom släktet existerar sorgduvan sällskaplig och ses ofta inom grupper, även med andra a
Kanarieduva
Kanarieduva[2] (Columba bollii) är en fågel i familjen duvor inom ordningen duvfåglar som enbart förekommer i västra Kanarieöarna.[3]
Utseende och läten
[redigera | redigera wikitext]Kanarieduvan är en rätt stor duva med en längd på centimeter, mest lik en stor och långstjärtad skogsduva (C. oenas). Den är genomgående mörkt gråblå med svartare vingpennor, en blekare grå stjärt med svart ändband samt en metallglänsande grön och vinrödbrun fläck på halssidan. Näbben är röd och ögat är gult. Lätet är ett lågmält, dovt hoande. Den lyfter med smattrande vingar och avger ett fint visslande ljud under promenadflykt. I flykten ser den ofta ihopfällda stjärten tvärt avskuren ut.[1][4]
Utbredning och levnadsmiljö
[redigera | redigera wikitext]Arten förekommer i västra Kanarieöarna på La Palma, Gomera, El Hierro och Teneriffa,[3] där den förekommer i tät lagerskog i bergstrakter, framför allt i raviner. Den kan också ses i hedlika miljöer med Myrica faya och Erica arborea, och ibland även i rätt öppna miljöer som jordbruksområden. Den är i stort en stannfågel men kan röra sig till lägre nivåer i slutet på sommaren i jakt på föda.[1] Fynd av benl