Vad menas med organisk syra
KARBOXYLSYROR OCH ESTRAR
Organiska syror
Bild: Johanna84 / Pixabay License
Organiska syror innehåller kol och är vanliga i naturen. De finns i växtriket (till exempel oxalsyra, askorbinsyra och citronsyra) samt i djurriket (till exempel myrsyra och mjölksyra). Organiska syror kallas också för karboxylsyror, eftersom de innehåller en karboxylgrupp, -COOH. I tabellen nedan visas de tre enklaste karboxylsyrorna.
- Organiska syror kallas ibland för fettsyror eftersom de kan ingå i fetter.
- Alla organiska syror är svaga syror.
- Det kan ingå fler karboxylgrupper i syran.
- De slutar alltid med -syra.
Ester
Bild: stevepb / Pixabay License
Estrar är en grupp av kolväten som luktar. Dessa kemiska lukter finns naturligt i till exempel frukt men kan också tillverkas genom en kemisk reaktion.
När en alkohol och en syra blandas försvinner de frätande och giftiga egenskaperna och i vissa fall uppstår en trevlig lukt. I andra fall uppstår en otrevlig lukt eller ingen lukt alls.
Alkohol + Syra → Ester + Vatten
Vid reaktionen försvinner både alkoholen och syran och den ofarliga estern bildas. Estrar är vanliga lukt- och smakämnen i godis, glass och läsk. E
Syra
- För andra betydelser, se Syra (olika betydelser).
- Ej att förväxla med syre.
En syra (latin: acidum) definieras vanligtvis som en ämne likt genom dissociation kan avge protoner (vätejoner). Om enstaka syra tillförs till en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig bildas enstaka sur svar, med pH under 7. Många ämnen har förmågan att inom större alternativt mindre utsträckning kunna avge protoner. Man delar in syror inom olika grupper dels beroende på hur många protoner de kunna avge (en- respektive flerprotoniga syror) inom en svar (oftast iakttaget i vattenlösning), dels inom hur upphöjd grad dissociationen sker (svaga respektive starka syror). mot exempel citronsyra har ej så massiv benägenhet för att avge protoner och betecknas därför vilket en svag syra, medan saltsyra avger alla sina protoner samt betecknas därför som enstaka stark syra. Det finns även syror som förmå betecknas likt medelstarka syror; en sådan är fosforsyra.
Syrans styrka anges genom syrakonstanten, enstaka form från jämviktskonstant. ett svag alternativt medelstark syra kan tillsammans med enstaka korresponderande bas bilda en buffertsystem.
Lewis- och Brønstedsyror
[redigera | redigera wikitext]En mer generell teori, av innebörd framför allt inom organisk kemi, äger
En annan typ av organiska ämnen som kan bildas från kolvätena är karboxylsyror (eller organiska syror som de också kallas). En karboxylsyra är ett kolväte där en eller flera karboxylgrupper (-COOH) har lagts till. Karboxylsyror är i regel svaga syror och spelar en viktig roll i levande organismer. De har bland annat viktiga funktioner i ämnesomsättningen och det är lite mer avancerade varianter av karboxylsyror (så kallade aminosyror) som utgör byggstenarna för proteiner. Molekylmodellen till höger föreställer en etansyramolekyl, som är en typisk karboxylsyra.
Vi ska nu titta lite på de allra enklaste karboxylsyrorna (däribland etansyra) och vad de har för egenskaper. Karboxylgruppen skrivs i de flesta fall för sig själv i summaformeln och har här markerats blå för tydlighetens skull.
En karboxylsyra bildas när en alkohol kommer i kontakt med syre. Alkoholen reagerar då och blir till en karboxylsyra. Så här ser reaktionsformeln ut då etanol bildar etansyra. Just denna process låter man ske medvetet vid framställning av vinäger och ättika.
Vissa karboxylsyor innehåller mer än en karboxylgrupp. Ett exempel är ämnet oxalsyra som bland annat finns i växten harsyra (