Vilka tänkbara orsaker kan alzaimer sjukdom
Alzheimers sjukdom står för ca 60 procent av samtliga fall av demens. Sjukdomen gör att hjärnvävnad gradvis förstörs då nervceller börjar förtvina och dö i onormal omfattning. Hela storhjärnan drabbas men framför allt hjäss- och tinningloberna.
Sjukdomen kommer smygande
Sjukdomen kommer smygande, att fastställa en exakt tidpunkt för när den debuterar går inte. Den som drabbas brukar märka av tilltagande glömska och svårigheter att planera och utföra vardagliga sysslor. Efterhand försämras spåk, tidsuppfattning och andra s k kognitiva förmågor. Oro och ångest är andra vanliga symptom. Även hallucinationer, vanföreställningar och beteendeförändringar kan tillhöra sjukdomsbilden. I slutfasen tillkommer grava kroppsliga symptom.
Utdraget förlopp
Alzheimers sjukdom har ett utdraget förlopp under fyra till tio år, i vissa fall ännu längre. Symptomen kan i tidig fas lindras men förloppet går inte att hejda. Den drabbade får allt svårare att klara sin dagliga livsföring när en allt större del av hjärnan skadas. Idag bedrivs en livaktig alzheimerforskning men för närvande finns inga botemedel mot sjukdomen som till slut leder till döden.
Ålder, arv och livsstil påverkar risken
Den
Alzheimers sjukdom: vilket är detta, varför uppstår det samt vilka existerar dess symptom?
Používate zastaralý prehliadač, stránka sa Vám nemusí zobraziť správne. Odporúčame stiahnuť nový prehliadač tu.
Bläddra till:EgenskaperOrsakersymtomDiagnostikKursBehandling
Bildkälla: Getty images
Alzheimers sjukdom existerar helt uppenbart en från de vanligaste degenerativa hjärnsjukdomarna. Det maximalt välkända kännetecknet för demens är den gradvisa minnesförlusten.
De vanligaste symtomen
Visa fler symtom ᐯ
Orsaker
Alzheimers sjukdom existerar fortfarande objekt för studier och undersökning, och därför förändras förklaringen av dess orsaker ständigt.
Idag finns detta flera teorier om dess ursprung, vissa kliniskt bevisade, andra endast under utredning.
Minskning av hjärnans volym
Minskad hjärnvolym eller atrofi är detta mest slående kännetecknet på grund av AD nära hjärnavbildning. Minskningen är särskilt tydlig inom tinningloben.
Hjärnan existerar mindre dock också lättare.
Den väger mellan och gram.
En frisk hjärna väger upp till gram.
Denna krympning beror på negativt resultat av nervceller i hjärnbarken och demyelinisering (förlust från myelin, nervtäcket) i dem subkortikala regionerna i hjärnan.
Senila plack samt neurofib Alzheimers sjukdom - vad händer i hjärnan?
Placken bildas när bitar av proteiner beta-amyloid, som kommer från det fettlager som omger nervcellerna, klumpar ihop sig. Beta-amyloid har lätt att ”klibba ihop” och gradvis bilda dessa plack.
I en frisk hjärna finns ett transportsystem av trådliknande proteinsträngar (så kallade neurofibriller) som löper parallellt och har till uppgift att bana väg för ämnen som ska in i nervcellerna.
Proteinet tau hjälper till att hålla dessa trådsträngar raka. Men i en Alzheimersjuk hjärna får tau extra fosfatmolekyler på sig vilket gör att det inte längre kan hålla ihop neurofibrillerna och tau-proteinet självt bildar helixformer som trasslar ihop sig till nystan (så kallade tangles). På grund av detta kan inte längre näringsämnen och annat viktigt fraktas genom cellen som tillslut dör.
Plack och nystan bildas först i den del av hjärnan som kallas hippocampus som har med minne och inlärning att göra. De tidigaste Alzheimerförändringarna i hjärnan ger inga märkbara symtom och kan uppstå hela 20 år innan en diagnos kan ställas. Forskning har dessutom visat att utvecklingen av amyloida plack kan starta så tidigt som vid 30 års ålder.
Alzheimers sjukdom - vad händer i hjärnan?
Placken bildas när bitar av proteiner beta-amyloid, som kommer från det fettlager som omger nervcellerna, klumpar ihop sig. Beta-amyloid har lätt att ”klibba ihop” och gradvis bilda dessa plack.
I en frisk hjärna finns ett transportsystem av trådliknande proteinsträngar (så kallade neurofibriller) som löper parallellt och har till uppgift att bana väg för ämnen som ska in i nervcellerna.
Proteinet tau hjälper till att hålla dessa trådsträngar raka. Men i en Alzheimersjuk hjärna får tau extra fosfatmolekyler på sig vilket gör att det inte längre kan hålla ihop neurofibrillerna och tau-proteinet självt bildar helixformer som trasslar ihop sig till nystan (så kallade tangles). På grund av detta kan inte längre näringsämnen och annat viktigt fraktas genom cellen som tillslut dör.
Plack och nystan bildas först i den del av hjärnan som kallas hippocampus som har med minne och inlärning att göra. De tidigaste Alzheimerförändringarna i hjärnan ger inga märkbara symtom och kan uppstå hela 20 år innan en diagnos kan ställas. Forskning har dessutom visat att utvecklingen av amyloida plack kan starta så tidigt som vid 30 års ålder.