Fjärde paragrafen i svesnk rikes lag
Sveriges rikes lag
Sveriges rikes lag är en årligen privatutgiven svensk lagbok. Den innehåller ett urval av lagar och andra författningar i Svensk författningssamling som bedöms vara av allmänt intresse. Av tradition brukar den ansvarige utgivaren vara ett pensionerat justitieråd som även varit ordförande i Högsta domstolen. Till och med års upplaga var det Torkel Gregow som hade uppdraget. Från och med års upplaga är Johan Munck lagboksutgivare. Boken utges av informationsförlaget Norstedts Juridik.
I sin nuvarande form har Sveriges rikes lag givits ut sedan [1]Jacob Wilde utgav dock en lagbok med samma titel.
Disposition
[redigera | redigera wikitext]Lagboken Sveriges rikes lag är uppdelad på ett sätt som ansluter till den disposition som fanns i den första utgåvan av års lag. Efter grundlagarna kommer Olaus Petris domarregler från talet, som saknar juridisk betydelse men ändå är införda enligt en tradition som sträcker sig tillbaka till medeltiden. Därefter följer de lagar som kallas för balkar. Inuti balkarna är ofta mindre omfattande lagar insprängda om de har anknytning till balken. Exempelvis är avtalslagen och andra förmögenhetsrättsliga lagar inf
Sweriges Rikes Lag
Underrättelse för Läsaren.
Pag. 42, §. 1, förmydares, läs förmyndares. p. 79, §. 3, threfter, l. therefter. p. , §. 1, förwäkadt l. förwärkadt. p. , §. 11, Borgnästare, l. Borgmästare. p. , §. 1, skinuwahror, l. skinnwahror. p. , §. 1, ske skan, l. ske kan. p. , §. 4, Bormästare, l. Borgmästare.
Enahanda skrifart är wäl merendels brukad, doch existerar någon skilnad therwid inkommen, som denna plats utmärkes, samt kan rättas på flera ställen, ifall sådant finnas skulle. p. 2, §. 6, fylt, l. fyldt. p. 4, §. 10, lägrat, l. lägradt. p. 5, §. 10, styrka, l. styrcka. p. 7, §. 10, har, l. hafwer. p. 8, §. 5, kunnoge, l. kunnige. p. 11, §. 2, ryckte, l. rychte. p. 14, §. 3, enskylta, l. enskildta. p. 16, §. 2, ärft, l. ärfdt. p. 20, §. 3, hwartera, l. hwarthera. p. 23, §. 6, wisar, l. wiser. p. 24, §. 8, fultygadt, l. fulltygadt. p. 27, §. 1, gånge tå altsammans, l. altsamman. p. 30, §. 2, fiärmare, l. fiermare. p. 32, §. 4, tage then altsammans, l. altsamman. p. 43, §. 3, föreskrefna, l. föreskrifna. p. 46, §. 4, rätten, l. Rätten. p. 49, §. 7, hälst, l. helst. p. 50, §. 11, alla arfskiften, l. alle. p. 63, §. 2, ähra, l. ära. p. 65, §. 5, wedergiällning, l.
Kallas ibland skämtsamt för Sveriges rikas lag men skämt åsido så är lagar en ganska allvarlig sak. Fyra grundlagar är grundläggande för alla andra lagar och styr hur lagar och förordningar skall tolkas. Dessa är regeringsformen (förkortat RF), successionsordningen (förkortat SO), tryckfrihetsförordningen (förkortat TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (förkortat YGL). &#;Land skall av lag byggas&#; är ett uttryck som eventuellt kan tillskrivas landsfadern Birger Jarl men som senare togs som Karl den XV:s valspråk. De första skrivna lagarna är äldre Västgötalagarna som troligen skrevs av Birger Jarls halvbror, lagman Eskil Magnusson någon gång under talet. Där var olika ägodelar viktiga, stöld bestraffades med döden. För andra förseelser utdömdes böter enligt en straffskala. Lägst belopp fick man betala för att exempelvis åka över en sådd åker. Högst bötesbelopp dömdes den till som dödade en fri man. Att döda en god träl var billigare. Men om man tog ihjäl sin hustrus älskare när denne låg i sin egen äkta säng gick man helt fr
Lagens mening
Den allra första grundlagen tillskrivs kung Magnus Eriksson, dessa togs i bruk omkring år Då hade städer och landskap sina egna lagar och ku