Vad har man för vaccinationer

Information om vaccinationsprogrammet genom tiderna finner ni här nedan. Att oss i tabellen inte ständigt anger exakta årtal beror på för att vaccineringen började vid olika tidpunkter inom olika delar av landet.

Hur kan man få reda på vilka vaccinationer man fick likt barn?

Sedan bör alla givna vaccinationer inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn rapporteras till detta nationella vaccinationsregistret vid Folkhälsomyndigheten. För tidigare vaccinationer besitter det ej funnits något nationellt register.

Den som önskar ta reda på precist vilka vaccinationer man tidigare fått, samt som ej har kvar någon personlig dokumentation, är hänvisad mot att försöka leta upp journalen på de ställen där man blivit vaccinerad.

Barnhälsovårdsjournalen brukar följa med upp till skolan och sedan under ett viss tidsperiod stanna inom den utbildningsinstitution man senaste gick inom. Senare förmå journaler existera sparade inom kommun- alternativt regionarkivet. För barnhälsovård, elevhälsa och vaccinationsmottagningar gäller normala journalhanteringslagar. detta innebär för att om detta gått lång tid s&ari

Vaccination

Senast uppdaterad 

Vaccin – en global succé inom hälsa

Vaccination räknas som en av de största hälsoframgångarna i världshistorien. På talet vaccinerades mindre än 10 procent av alla barn mot de sex vanligaste dödliga barnsjukdomarna: mässling, polio, stelkramp, kikhosta, difteri och tuberkulos. År vaccinerades 81 procent mot difteri, stelkramp och kikhosta. 81 procent av världens barn har även fått den första vaccindosen mot mässling. 

Men fortfarande finns det miljontals barn som inte har blivit vaccinerade och som därmed saknar det livsviktiga skyddet. Dessutom kräver vissa vaccin fler än en dos för att ge ett fullgott skydd. Men vaccinationstakten har stagnerat under de senaste åren, för att under pandemin backa till års nivå. Totalt 67 miljoner barn fick inte de vaccinationer de skulle ha fått mellan och 48 miljoner barn fick inte något vaccin alls mellan och (så kallade zero-dose children). Ett av fem barn världen över är alltså under- eller ovaccinerade.

År hade länder introducerat vaccinet mot HPV (humant papillomvirus), som kan ge livmoderhalscancer. Trots detta blev enbart totalt 12% av flickorna i världen fullvaccinerade. Det betyder att

Vaccinationer som inte ingår i något nationellt vaccinationsprogram bekostas som regel av den enskilda patienten. Detta gäller även vaccinationer som Folkhälsomyndigheten rekommenderar. Regionerna kan dock besluta om att subventionera vissa vaccinationer till vissa grupper, eller att erbjuda dem helt kostnadsfritt.

Sjukdomar alla bör ha ett skydd mot

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att alla bör ha ett skydd mot difteri, stelkramp, polio, mässling, påssjuka och röda hund.

De som är ovaccinerade eller ofullständigt vaccinerade mot dessa sjukdomar rekommenderas att vaccinera sig oavsett ålder.

Dessutom rekommenderas alla till och med 26 år vaccination mot humant papillomvirus, för att ge ett skydd mot cancer.

Påfyllnadsdoser mot difteri och stelkramp

Skyddet mot vissa sjukdomar, som man blev vaccinerad mot som barn, behöver fyllas på i vuxen ålder. För att upprätthålla ett gott skydd mot difteri och stelkramp rekommenderas påfyllnadsdoser vart e år.

De som är födda före fick sin sista vaccination mot difteri och stelkramp g

  • vad har man för vaccinationer