När infördes folkbokföring
7. FOLKBOKFÖRING
1. Kyrkobokföring
Kyrkoarkiven är ett sammanfattande begrepp för de handlingar som statskyrkans församlingspräster genererat. De två stora delarna i kyrkoarkiven är kyrko- eller folkbokföringen samt den kyrkokommunala verksamheten, dvs protokoll och räkenskaper från beslutande och förvaltande kyrkliga organ. En tredje grupp inom kyrkoarkiven utgörs av handlingar från frivillig kyrklig verksamhet t ex söndagsskola, syförening, diakoni m m; det materialet är mestadels från talet.
Folkbokföringen eller kyrkobokföring, som det tidigare hette, var enligt års kyrkolag en uppgift för pastor i varje församling eller pastorat, om flera församlingar hade gemensam präst. Det fanns kyrkobokföring före , eftersom en del biskopar införde detta i sitt stift, t ex Johannes Rudbeckius i Västerås I många städer förde också prästerna anteckningar före för att hålla reda på de kyrkliga förrättningarna, dvs anteckna dop, vigsel och begravning. Dessutom skulle fö
Folkbokföring i Sverige
Målet för folkbokföringen i Sverige är för att uppgifterna inom folkbokföringen bör spegla befolkningens verkliga bosättning, identitet samt familjerättsliga förhållanden så för att olika samhällsfunktioner får en korrekt underlag för beslut och åtgärder.[1] Folkbokföringen äger betydelse till exempelvis ingång till förskoleplats, skolgång alternativt bostadsbidrag samt myndigheters stavning av ett persons namn. Dessutom existerar beskattning samt rösträtt knutet till folkbokföringsorten.[2]
Folkbokföringen regleras inom Folkbokföringslagen () och inom Sverige existerar det Skatteverket som äger hand ifall folkbokföringen. Skatteverket är även den myndighet som utfärdar personbevis.[2]
Registrering
[redigera | redigera wikitext]Varje barn liksom föds inom Sverige, var minst enstaka av föräldrarna är folkbokförd, skall i enlighet med lag folkbokföras. Föds barnet på vårdinrättning, är detta sjukhuset såsom ska anmäla födelsen.[3]
Registrerade uppgifter
[redigera | redigera wikitext]I land registreras bland annat nästa uppgifter inom folkbokföringen:
Dessutom registreras datum för uppgifterna i registret. När ett uppgift ändras sparas även den gamla uppgiften, mot exempel vad en individ har hetat tid
Personnummer i Sverige
Personnummer är ett nummer som Skatteverket tilldelar personer folkbokförda i Sverige för att identifiera dem hos bland annat myndigheter. Införandet av en identitetsbeteckning, den första i världen som omfattade ett lands hela befolkning,[källa&#;behövs] genomfördes 1 januari [1] Den saknade vedertaget namn och kallades både födelsenummer och folkbokföringsnummer.[1] Namnet personnummer stadfästes med års folkbokföringslag.[1] Tilldelningen av personnummer regleras i folkbokföringslagens §[2]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Källskatten infördes 1 januari , vilket innebar att man nu inte skulle betala skatten i efterskott utan i samband med att inkomsten kom in. För att klara detta krävdes ett tillförlitligt och lätthanterligt befolkningsregister. Nu klarade man sig inte längre med kyrkböcker och manuellt förda längder och register. Den stora innovationen blev citografsystemet, ett manuellt register där grunddata om varje person stansades in i aluminiumplåtar.[3][4]
En nyhet vid uppläggningen av citografregistret var införandet av en unik identitetsbeteckning. Man eftersträvade även att numret skulle var