Stor björnmossa

Björnmossa, även stor björnmossa (Polytrichum commune). Arten är vanlig inte bara i Sverige utan har global spridning, växer i miljöer med hög fuktighet, tex längs skogsbäckar. Namnet för att björn bäddar sitt ide med bl a björnmossa. 
Det är en storvuxen mossa. Plantorna kan bli 40 centimeter långa, "bladen" 5&#;10 millimeter. Ofta växer plantorna ihop i "kuddar". Stammen påminner om en liten tall- eller granplanta. I fuktigt väder blir bladen utspärrade och i torrt slokar de längs stammen. 
Mossor är den näst största gruppen av landlevande växter på jorden. Finns bortåt 20 arter. Vi har c:a 1 här i landet. Funnits här sedan istiden. Klicka på bilden så förstoras den.  

Arten är tvåbyggare, d v s olika enskilda plantor är antingen hane eller hona. Hanplantorna känns igen på sina röda bladrosetter. Honplantorna har hårliknande skott, som sedan utvecklas till vackra sporhus med ett membran i öppningen som förstärker effekten av vinden för att skaka ut sporerna ur de små hål som sitter i en ring kring öppningen.

  • stor björnmossa

    • Björnmossa

    Från Rilpedia

    Hoppa till: navigering, sök

    Björnmossa, även stor björnmossa (Polytrichum commune) är en art i divisionen bladmossor. Det är Hälsinglandslandskapsmossa.

    Björnmossa har global spridning, och växer i miljöer med hög fuktighet, som tex längs skogsbäckar. Det är en strovuxen mossa, där plantorna kan bli uppt till 40 cm långa och med "blad" på 5 - 10 mm. Ofta växer den i "kuddar".

    Arten är dioik, det vill säga har han- och honplantor. Hanplantorna känns igen på sina röda bladrosetter. Honplantorna har hårliknande skott, som sedan utvecklas till sporhus. Sporhusen har ett membran i öppningen som förstärker effekten av vinden för att skaka ut sporerna ur de hål som sitter i en ring kring öppningen.[1]

    Externa länkar

    Referenser

    1. ↑Hallingbäck, Tomas; Holmåsen, Ingmar: Mossor – en fälthandbok, Stenströms bokförlag/Interpublishing, Stockholm (svenska), sid. ISBN &#;

    Kategorier: Växtstubbar | Bladmossor

    Nedan listas samt beskrivs Sveriges landskapsmossor. Klicka på texten så kommer mer text.

    Skåne: Skuggsprötmossa, Euryncium striatum

    Skuggsprötmossa växer på marken i främst ädellövskogar. inom Skåne finns många arter ur detta släkte.


    Fotograf: Tomas Hallingbäck

    Blekinge:Blåmossa, Leucobryum glaucum

    Blåmossa växer inom täta dynor som ibland kan bli så stora som vid bilden. Man kan hitta den både på trädsocklar i sumpskogar eller inom skrevor inom hällmarkstallskog.


    Fotograf: Tomas Hallingbäck

    Öland: Slät klockmossa, Encalypta vulgaris

    Slät klockmossa växer på kalkrik jord alternativt i skrevor på alvarmark. Det svenska namnet äger den fått från den klocklika mössan som täcker sporhuset innan det existerar moget.


    Fotograf: Tomas Hallingbäck

    Gotland: Kalkkammossa, Ctenidium molluscum

    Kalkkammossa växer på kalkhaltigt underlag från olika stöt. Man är kapabel hitta den såväl vid kalkklippor såsom på tuvor i rikkärr.


    Fotograf: Tomas Hallingbäck

    Småland: Lysmossa, Schistostega pennata

    Lysmossa är enstaka bladmossa vars förgrodd skimrar vid belysning, därav namnet. Det vetenskapliga släktnamnet kommer av orden schistos (kluven) och stege (lock). Artepitetet pennata betyder fjäder